Enligt mig är det dags att börja jobba men enligt min läkare så säger hon absolut inte. VEM tror ni jag lyssnar på?? Inte så svårt va?!. På måndag infinner jag mig på jobbet.
Jag gör inte detta för att spela duktig eller så utan för att jag mår bra av att jobba. Jag får panik av att gå här hemma, uttråkad till max.
Frågade min läkare om det var någon fara för livet angående mina sår och det var det ju inte. Och skulle jag inte fixa det så får jag väl sjukskriva mig igen.
Min läkare förklarade klart och tydligt hur allvarlig min blodförgiftning var och att det tar flera flera veckor att bli återställd och att min grundsjukdom cancer sänker mig också.
MEN hon förstod mig också och hon sa: du vet vad jag sagt och vart jag finns när du inte orkar jobba.
Varför jag inte börjar omdelebums är för såret skall få chansen att gå ihop lite till, och det går åt rätt håll vilket är skönt.
Längtar till måndag, mina arbetskamrater och min personal. De ger mig energi i massor.
Hur konstigt det än låter så hoppas jag snart att jag får börja med mina cellgifter för enligt läkaren hade jag verkligen behövt dom. Nu får jag som jag skrivit innan en tablett som skall hålla mina metastarer lugna och jag hoppas det hjälper och det ska den göra enligt läkarna.
Åh nu måste jag berätta något som vi tycker e superkul. Vi köpte ju en husvagn förra året som vi började renovera men det blev bara mer och mer att göra på den så tyvärr är den inte brukbar.
Vi lånade en fin husvagn förra året av min än Jeanette och nu frågade hon om vi ville köpa den och så klart vi ville.
Barnen blev så himla glada och vi med. Ser fram emot äventyr och camping i sommar.
Nu skall jag ta vår lilla vovve för en promenad.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar