sus å dus

Har under ett par månader minst haft sus/tryck i huvudet. Det kan jämnföras med när man varit ute på ett dansställe med hög volym, å när man kommer hem och ligger i sängen så har man det där suset. Nu har det blivit så jobbigt att jag inte känner mig utvilad och huvudet känns mosigt och tungt.
Nu vet jag att många tänker på att det är nog en spridning och att det är hjärntumörer som gör detta. Men det tror inte jag utan jag tror det kommer ifrån nacken som jag haft preblem med den senaste tiden. Spänningar och snebelastning. Träffade en läkare idag och som remitterade mig till en öronläkare.
Idag ringde en av mina cancersköterskor och sa att jag fått tid till röntgen för dom vill utesluta så att jag inte har några metastaser i nacke/hals. Även här tror jag inte att det är det utan bara snebelastning och spänningar. Så den röntgen kommer jag ringa tillbaka om imorron och tacka nej till. Jag har gjort så många röntgen att det räcker för tillfället och väntar med att göra den till precis innan op.

Åh jag har löst ridhuskort för att börja rida dressyr på Joel Gill. Så i söndags var det dags för premiär. Joel är en väldigt olydig gosse som bara vill göra på sitt sätt och helst ska det inte vara jobbigt. Han var så sur på mig och piskade med svansen och stegrade sig när vi gjorde halt. Allt för att sätta sig på tvären och tjabba med mig. Jag var kass och han olydig. Väldigt dålig combo. I ridhuset har dom speglar på väggen å det mina vänner var ingen vacker syn när jag fick se träskpaddan som satt på Joels rygg. Ja söte tid vad man har lagt till, har bara mig själv att skylla men fasen vad det gör ont i själen att se sig själv så rund.

Idag går mina tankar till väldigt nära och fin vän som mist en familjemedlem. Kram älskade du och jag finns här närsom för dig och din familj.

Vilket negativt inlägg men så är det ibland.

Var rädda om varandra där ute.
Kram